Kent/Thåström Göteborg

[Pacemaker]

då var jag en åskådare till alla som slogs om den om jag minns rätt. men det var enromt vackert med konfettin. ( som jag fångade och la i en plastpåse som jag fick vid köp av mitt nyckelband och där är den än idag

[Raffed]

Jag blev så glad att ni spelade Avtryck och Vi Kan Väl Vänta Tills Imorgon. Låtlistan var verkligen på topp den här gången, att börja med Stenbrott sedan direkt efter ta Max 500 får, som Herr Berg redan sagt, en konstigt härlig känsla då man hör skildringen mellan en gammal låt från -95 med sköna, stålsträngade elgitarrer mot en nyare låt som kom ut tio år senare med syntar och lite mer "Hit" i sig. För mig har de låtarna egentligen ingenting med varandra att göra men ändå så får jag den här förvirrade, men bestämda känslan som får mitt hjärta att skrika "Ja, det är såhär det ska vara!". Ni fortsätter att leverera en sjukt bra låtlista, och de ända jag hade önskat var att ni hade kört någon Hagnesta Hill-låt. Beskyddaren, Kevlarsjäl(Den är så vacker!), Visslaren eller vilken som helst från det albumet. Sällskapet och publiken var fantastisk och efter konserten kände jag mig så glad att.. Ja, det är omöjligt att förklara men jag är säker på att alla som hade det lika bra på den konserten som jag kände precis samma känsla.
Era konserter är en drog, när man har sugit i sig tillräckligt mycket skriker man bara efter mer och mer!

[Bikinipop]

Innan konserten i Göteborg hade jag hört Socker, Blåjeans plus alla hitsen. hade inga förväntningar alls förutom att Kent är bra. Men sedan så kom mörket, skymningen, och den svarta ridån föll under Stenbrott. Sedan så hörde jag innte mycket mer än sjukt bra musik. Musik som knockade ner mig. Endast Broder Daniel har kört över mig på det sättet med den energin. Jag ver där för Thåström, och visst Thåströms spelning var jävligt bra. Men Jag tror inte att någon konsert förr eller senare kan mäta sig med den Kent gjorde där i Göteborg. Konfettin som rann ner och min flickvän som sjöng Utan Dina Andetag i mina öron. Marken som gungade, de goda kakorna och Kent. Även om jag knappt kunde sjunga med så kommer jag alltid minnas den konserten. Jag skulle inte bli förvånad om det var deras bästa någonsin. För mig var det det. Tack kent.